Det finns människor där det bara räcker att humma till lite ibland. Att titta dom i ögonen och nicka för att samtalet ska pågå i evigheter medan man själv sitter och funderar på vilken tid tvättstugan var bokad, om jag har bröd hemma, hur ettor och nollor egentligen fungerar.
Deras intresse för om någon verkligen lyssnar är så pass obefintlig att de inte ens märker att man tänker på annat. Eller så märker det av det men låtsas inte om det. De kanske tänker:
Det finns människor som är så dåliga på att föra konversationer så de inte märker vad som sägs. De bara sitter där och hummar så man måste prata och förklara allt hur mycket som helst för att de ska förstå vad man menar. Deras intresse för att lyssna är så pass obefintligt att de inte ens märker att jag säger samma saker om och om igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar