Dockleken.

Det var när du berättade hur du brukade leka med dina dockor när du var liten som jag förstod att det är sådana som dig som folk gillar att läsa böcker om, ha det på lite behörigt avstånd men när du satt rakt framför mig och berättade i realtid blev det något helt annat. Det var också då som jag förstod att du aldrig kommer att kunna sluta oroa dig för att någon ska komma in i ditt rum på natten. Eller när du berättade om hur du fått dina märken på benen, där de gamla såren har läkt och blivit ärr. Hoppas din själ kan göra detsamma för som det är nu består den bara av ett enda stort varigt sår.