Ingenting.

Det blev ingen jazz, jag sa jag var för trött. Det var sant. Efter hemmasittande och skrivandes mail som, av nån anledning, aldrig skickades blev det fika med M.H istället. Det var ett klokt beslut.

Det känns lite som, för att sno Ls ord, punkteringens dag idag. Punktera, punktera, punktera, punktera historien, punktera nuet, punktera framtiden, varför? För att starta om, för att inte behöva bry sig eller bara för att visa att man kan? Jag tror dig, jag tror mig. Du kan, jag kan. Vi kan punktera livet, vi kan punktera kudden vi sover på. Men nån gång kommer den att behöva sina fjädrar för att stoppas upp och stoppas om. På riktigt. Men även de mjukaste fjädrar sticker till då och då. Det kallas livet.

[ingenting] – Blanka Blad

[ingenting] – Dina Händer Är Fulla Av Blommor