A1.

Jag kände lukten av rök och alkohol, inpyrt i kläder. Jag hade en känsla av att jag inte skulle vända mig om. Jag stod i kö. Jag såg en man i ögonvrån, en man med neonfärgsreflexkläder som om han jobbade på vägverket. Som det inte heter nu längre utan något annat. Jag började plocka upp mina varor. Slängde snabbt ett öga bakåt för att kolla om det var han eller någon annan som luktade den där lukten som sätter sig i flera dagar i min näsa, sådana dagar kan jag få för mig att det är jag som luktar så. Där stod en kvinna, äldre, kanske 50 år. Smal. Grått ansikte, blonderat hår, inrökt, hon hade inte hud i ansiktet utan mer som skrovligt grovt läderskinn som fårat sig. Jag tittade bort för undvika att titta dit igen. Vi fick aldrig ögonkontakt och jag vet inte om hon såg mig och om hon gjorde det så vet jag inte om hon kände igen mig. Jag har sett henne risigare än så.