Frukostbord.

Ibland orkar jag inte bry mig om känslor. De dåliga känslorna. Skuld. För jag behöver inte ha nån.
Ibland har jag en tendens att vilja rädda människors mående istället för att se till mig själv.
Igår gjorde jag inte det och då kom det fram andra känslor, positiva.
Såna som gör att jag vill äta upp hela grisen på en gång. Såna som gör att jag känner andra dofter och äter vid någon annans frukostbord.
Ibland kan jag tycka att det börjar kännas lite för bra, men jag får ha det bra. Och man måste släppa ut för att släppa in.