Han tänker att det inte är så mycket kvar nu. Kanske tio mil. Ibland när han åker till jobbet tänker han att det vore skönt att inte svänga av där vid Kållered och köra över bron. Däremot vore det i ingivelsens stund vara rätt att fortsätta vägen som går under bron, ner mot Malmö, vidare över sundet mot Köpenhamn och hänga på den tatuerade änkan och dricka lite öl. Lite öl som är dyr så dansken bakom baren måste varna för att den är dyr men att det sedan visar sig att den är billigare än det mesta som går att hitta på ett svenskt ölhak.
Hon säger att tiden är inne. Eller säger gör hon inte, för hon pratar inte. Men det hörs på sättet hon går och hur tekoppen sätts ner. Det märks på kroppsspråket att det snart är dags och att det är hon som dikterar villkoren där hon tyst kommer gåendes.
Snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar