Luft.

Här händer det inte mycket, det beror mest på en sak. Tid. Jag behöver tid.Tid är vad jag behöver för att sätta mig in i mig själv, tid är vad som krävs för att jag ska kunna formulera. Men framförallt krävs det tid för att sortera i kroppen. Just nu är den tiden det jag har i bilen till och från jobbet. Om det är bra eller dåligt? Vet inte. Antar att livet har kommit emellan. Eller som en rätt känd grupp, som för övrigt snart släpper en ny skiva, sjöng. "Tid, du är dig inte lik".

Natt.

Jag undrar vad han tänker där han ligger i min famn i fåtöljen, nypåklädd pyjamas och nydrucken välling. Han ligger och håller sig i händerna, han tittar ut på ljuset i hallen. Tittar på gardinerna vid fönstret. Han tittar upp på mig ibland, vrider huvudet och tittar lugnt. Han låter sig ta in vad som är, jag tror mig veta att han hör mitt hjärta som stilla dunkar där inne medan mina ögon möter hans. Till slut åker hans ögon upp, ögonlocken flimrar till och jag märker att det är dags för honom att lägga sig. Jag undrar vad han tänker men det jag undrar mest är hur han känner.

Ett halvt år sedan.

Idag fyller min son 6 månader. Så för er som inte träffat honom så kan man konstatera att det var minst sex månader sedan som vi sågs. Om vi nu inte setts utan honom men det tror jag inte har hänt faktiskt. Även om jag träffat folk utan honom också. Ja, så var det med det.
Så här ser han ut nu för tiden. Eller ja, för några timmar sedan. Vid lunch.

Jag visste väl att ni nästan dog av nyfikenhet.