Teknik ger ointresse.

Förut visste jag allt om musiken jag lyssnade på. Jag visste låtordningar, vilka som var medlemmar i bandet, vilket land och vilken stad de kom från, vilka som spelade vad, vem som hade producerat, vilket år skivan kom ut, när bandet hade bildats och eventuellt splittrats. I skivaffären valde jag ibland skivor utifrån producenter och skivbolag, vilka instrument som fanns med på skivan och beroende på vem som hanterade ett viss instrument.

Nu vet jag inte ens vad låten heter. Ännu mindre gruppen och jag har ingen aning om hur omslaget ser ut. Jag skyller på tekniken. Jag skyller också på tekniken för att jag inte hittar nya grupper längre, bara nya låtar för jag ger mig inte tiden att lyssna på de låtar som jag bara tycker är halvbra, vilket jag tvingades till när jag köpte skivor. Teknik är dåligt.

Du.

Vi har klättrat i maskrosens sken

med klibb under fötterna tog vi oss fram

men tro mig när jag säger att du har fått mig nu

tro mig när jag säger att du har mig i din famn.

Två hjärtan i samma kropp.

en smärtsam krydda, en insikt,

en del av mitt träd dog, vi har sått ett nytt.

en tanke, en smekning, du bär mitt liv.

När tyngder trycker ner och ballonger far ur sikte

lägger du en filt över mina fötter

så tro mig när jag säger att du har fått mig

tro mig när jag säger att du har mig i din famn.

Drömmar.

Hon drömde att vi spelade in porr.

Jag drömde om en cykelkedja som rostade sönder.